FAQ
- Är Avtalslagen 2010 en rättskälla?
- Hur hänvisar man till Avtalslagen 2010?
- Varför är strukturen i Avtalslagen inte likadan som i 1915 års avtalslag?
- Varför behövs Avtalslagen 2010?
- Varför skriver inte Sveriges riksdag en modern avtalslag?
- På vad grundar sig Avtalslagen 2010?
- Vem har skrivit Avtalslagen 2010?
- Hur ska praktiserande jurister använda Avtalslagen 2010?
- Kommentarer och rättskällor till Avtalslagen 2010
- Kommer Avtalslagen 2010 att revideras?
- Finns det kommentarer till Avtalslagen 2010?
- Kan man ge synpunkter på Avtalslagen 2010?
- Finns Avtalslagen 2010 på engelska?
- Kan avtalslagen 2010 leda till att Sverige får en ny avtalslag som antas av riksdagen och när kan det tänkas ske?
Avtalslagen 2010 är en rättskälla. Lag som antagits av Sveriges riksdag är en "starkare" rättskälla än Avtalslagen 2010. Men man kan inte säga att Avtalslagen 2010 är en "svagare" rättskälla än 1915 års avtalslag. Det beror på att Högsta domstolen måste tillämpa den gamla avtalslagen på ett innovativt sätt för att få bestämmelserna att fungera i den moderna kontexten. Dessutom finns det så många avtalsrättsliga frågor som inte regleras i 1915 års avtalslag att det till stor del är meningslöst att jämföra vad som är "starkt" eller "svagt".
I löpande text kan man skriva:
"Avtalslagen 2010 § 7.3(1)(f)".
Det kan vara lämpligt att första gången man i texten hänvisar till Avtalslagen 2010 ange webbplatsen:
"Avtalslagen 2010 § 7.3(1)(f), www.avtalslagen2010.se".
Om texten handlar om en utvärdering av innehållet i Avtalslagen 2010, kan referensen se ut såhär:
"C Ramberg, Avtalslagen 2010, www. avtalslagen2010.se"
"Avtalslagen 2010 § 7.3(1)(f)".
Det kan vara lämpligt att första gången man i texten hänvisar till Avtalslagen 2010 ange webbplatsen:
"Avtalslagen 2010 § 7.3(1)(f), www.avtalslagen2010.se".
Om texten handlar om en utvärdering av innehållet i Avtalslagen 2010, kan referensen se ut såhär:
"C Ramberg, Avtalslagen 2010, www. avtalslagen2010.se"
I vissa avseenden avviker Avtalslagen 2010 från strukturen och terminologin i 1915 års avtalslag. Syftet har varit att förenkla för yngre jurister och sådana som inte har avtalsrätt som specialitet.
Den nya strukturen och terminologin medför samma materiella resultat vid rättstillämpningen. Det är inte möjligt att helt hålla sig till strukturen i 1915 års avtalslag eftersom det finns så många "hål" i den lagen, dvs. områden som inte regleras (t.ex. om avtalsbrott, avtalstolkning, prekontraktuellt ansvar och rättsföljderna av ogiltighet).
Strukturen i Avtalslagen 2010 bygger på strukturen i moderna avtalslagar i Europeiska länder, UNIDROIT Principles of International Commercial Contracts, Principles of European Contract Law och Draft Common Frame of Reference. Svenska Högsta domstolen har i flera prejudikat refererat till dessa produkter och man kan tolka det som om Högsta domstolen anser att de är kvalitetsprodukter som kan jämställas med svensk doktrin (eller eventuellt med ett högre rättskällevärde).
Den nya strukturen och terminologin medför samma materiella resultat vid rättstillämpningen. Det är inte möjligt att helt hålla sig till strukturen i 1915 års avtalslag eftersom det finns så många "hål" i den lagen, dvs. områden som inte regleras (t.ex. om avtalsbrott, avtalstolkning, prekontraktuellt ansvar och rättsföljderna av ogiltighet).
Strukturen i Avtalslagen 2010 bygger på strukturen i moderna avtalslagar i Europeiska länder, UNIDROIT Principles of International Commercial Contracts, Principles of European Contract Law och Draft Common Frame of Reference. Svenska Högsta domstolen har i flera prejudikat refererat till dessa produkter och man kan tolka det som om Högsta domstolen anser att de är kvalitetsprodukter som kan jämställas med svensk doktrin (eller eventuellt med ett högre rättskällevärde).
Praktiserande jurister behöver få enkel tillgång till vad som gäller. De är vana vid att ta till sig innehållet i gällande rätt via lagar och lagkommentarer. När det behövs en fördjupad analys, kan juristen gå vidare och med hjälp av hänvisningar i kommentarerna analysera relevanta rättsfall och doktrin. Lagförarbeten är också ofta till praktisk hjälp för jurister. Men på avtalsrättens område saknas lagstiftning. Det finns alltså ingen enkel "ingång" till gällande rätt. Istället för lagstiftning, ska praktikern tillämpa allmänna avtalsrättsliga principer och göra analogier från andra lagar. Det är svårt. Avtalsrätten ligger på så vis dold för användaren. Man kan kalla det för en kurragömmalek för jurister.
Avtalslagen 2010 är uppställd på samma sätt som en lag som antagits av lagstiftaren. Den ger alltså praktiserande jurister en efterlängtad "ingång" till avtalsrätten. Avtalslagen 2010 är en snabbare och mer överskådlig ingång än vad tjocka läroböcker och doktorsavhandlingar är.
När bestämmelserna i Avtalslagen 2010 har försetts med kommentarer, kommer praktiserande jurister att enkelt få del av referenser till doktrin och rättsfall; precis på samma sätt som om det vore fråga om kommentarer till en lag antagen av Sveriges riksdag.
Avtalslagen 2010 är uppställd på samma sätt som en lag som antagits av lagstiftaren. Den ger alltså praktiserande jurister en efterlängtad "ingång" till avtalsrätten. Avtalslagen 2010 är en snabbare och mer överskådlig ingång än vad tjocka läroböcker och doktorsavhandlingar är.
När bestämmelserna i Avtalslagen 2010 har försetts med kommentarer, kommer praktiserande jurister att enkelt få del av referenser till doktrin och rättsfall; precis på samma sätt som om det vore fråga om kommentarer till en lag antagen av Sveriges riksdag.
På Justitiedepartementet prioriterar man andra saker, t.ex. att implementera EU-direktiv. Trots att avtalet är den viktigaste byggstenen i en marknadsekonomi, anser man att det inte föreligger något större behov av en modern avtalslag. Från politiskt håll finns alltså inga planer på att förenkla för praktiserande jurister att tillgodogöra sig innehållet i svensk avtalsrätt.
Även om Justitiedepartementet skulle initiera ett arbete med en ny avtalslag i den nära framtiden, kan man anta att det skulle ta mycket lång tid innan en lag kan antas. Det beror på att en ny lag antagligen skulle eftersträva att vara "den bästa avtalslagen", dvs. lagstiftaren skulle inte bara kodifiera gällande avtalsrätt utan försöka ändra den befintliga avtalsrätten till det bättre. Det kräver svåra överväganden och måste begrundas noga och av många intressenter.
Intill dess att Sveriges riksdag antar en modern avtalslag, fungerar Avtalslagen 2010 som ett effektivt verktyg för praktiserande jurister.
Även om Justitiedepartementet skulle initiera ett arbete med en ny avtalslag i den nära framtiden, kan man anta att det skulle ta mycket lång tid innan en lag kan antas. Det beror på att en ny lag antagligen skulle eftersträva att vara "den bästa avtalslagen", dvs. lagstiftaren skulle inte bara kodifiera gällande avtalsrätt utan försöka ändra den befintliga avtalsrätten till det bättre. Det kräver svåra överväganden och måste begrundas noga och av många intressenter.
Intill dess att Sveriges riksdag antar en modern avtalslag, fungerar Avtalslagen 2010 som ett effektivt verktyg för praktiserande jurister.
Bestämmelserna i Avtalslagen 2010 baseras på 1915 års avtalslag - i de delar den inte är obsolet eller dess innehåll har förändrats genom prejudikat. Beträffande sådana frågor som inte regleras i 1915 års avtalslag, baserar sig Avtalslagen 2010 på allmänna avtalsrättsliga principer så som de kommit till uttryck i prejudikat från Högsta domstolen, regler i speciallagar och svensk juridisk litteratur (doktrin).
Avtalslagen 2010 är skriven av Christina Ramberg. Hon doktorerade 1992 och har varit professor sedan 1998 vid Göteborgs universitet. Hon har också varit professor vid Handelshögskolan i Stockholm och universitetet i Utrecht. Förutom akademisk verksamhet har Christina Ramberg arbetat som tingsnotarie, ledamot i Hovrätten för Västra Sverige och som biträdande jurist på advokatfirman Vinge. Hon är ofta anlitad som skiljeman i svenska och internationella skiljeförfaranden. Hon är också ledamot i flera bolagsstyrelser. Det som framför allt har inspirerat henne vid framtagandet av Avtalslagen 2010 är arbetet i the coordinating committee in the Study Group for a European Civil Code. Där var hon mycket aktiv under tio år och i hög grad delaktig i slutprodukten, the Draft Common Frame of Reference.
Avtalslagen 2010 fungerar för praktiserande jurister precis som vilken lag som helst. Den är en genväg till gällande rätt. Avtalslagen 2010 hjälper juridiska ombud att "hitta" rättsliga grunder för anspråk och att bättre formulera sina krav. Och den hjälper domare att formulera domskäl och att fungera effektivt vid materiell processledning.
Om användaren känner sig osäker på om Avtalslagen 2010 stämmer, dvs. om den verkligen ger uttryck för gällande svensk rätt, kan användare göra en självständig analys genom att ta del av 1915 års avtalslag, prejudikat, svensk doktrin och göra egna analogi eller e contrario-slut från andra lagar.
Användaren rekommenderas att vara försiktig vid tillämpningen av Avtalslagen 2010, precis på samma sätt som en användare av en hundra år gammal lag måste vara vaksam på om och hur den gamla lagen fungerar i ett modernt sammanhang.
Användaren kan i sina texter (inlagor, domskäl mm) göra referenser till Avtalslagen 2010 eller avstå från att göra sådana referenser. Rekommendationen är att användaren överväger hur mottagaren kommer att uppfatta en referens. Det är fråga om ungefär samma övervägande som användare gör innan de ger referens till doktrin.
Om användaren känner sig osäker på om Avtalslagen 2010 stämmer, dvs. om den verkligen ger uttryck för gällande svensk rätt, kan användare göra en självständig analys genom att ta del av 1915 års avtalslag, prejudikat, svensk doktrin och göra egna analogi eller e contrario-slut från andra lagar.
Användaren rekommenderas att vara försiktig vid tillämpningen av Avtalslagen 2010, precis på samma sätt som en användare av en hundra år gammal lag måste vara vaksam på om och hur den gamla lagen fungerar i ett modernt sammanhang.
Användaren kan i sina texter (inlagor, domskäl mm) göra referenser till Avtalslagen 2010 eller avstå från att göra sådana referenser. Rekommendationen är att användaren överväger hur mottagaren kommer att uppfatta en referens. Det är fråga om ungefär samma övervägande som användare gör innan de ger referens till doktrin.
Arbete med kommentarer till bestämmelserna i Avtalslagen 2010 pågår. Det finns redan nu kommentarer till vissa bestämmelser - även om de inte är färdiga än. Den som önskar kommentarer till bestämmelserna kan tills vidare läsa Allmän avtalsrätt, av Jan Ramberg och Christina Ramberg.
Avtalslagen 2010 föreligger i en fast version här. Säkerligen kommer den att behöva uppdateras. Revideringar kommer troligtvis att ske ungefär vart femte eller tionde år.
Kommentarerna till Avtalslagen 2010 föreligger ännu inte. De kommer att införas successivt på www.avtalslagen2010.se. Avtalslagen 2010 är alltså ett "fast" dokument men kommentarerna på webbsidan är ett levande dokument.
Alla är välkomna att lämna förbättringsförslag, användarkommentarer eller ställa frågor till christina.ramberg@christinaramberg.se.
Avtalslagen 2010 kommer att översättas till engelska. Just nu prioriteras arbetet med kommentarer.
Det finns en motion i Riksdagen om en ny avtalslag:
Motion
2011/12:MP2807 En modern avtalslag
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avtalslagen behöver moderniseras till språk och innehåll.
Motivering
Nuvarande avtalslag härrör från första världskrigets dagar, närmare bestämt 1915, vilket gör den till en av Sveriges mest åldersstigna lagtexter. Den är sålunda tillkommen i ett helt annat samhälle än dagens, med radikalt annorlunda livsmönster och yrkesidentiteter än de som präglar det 21:a århundradet. En så åldrig lag innebär dels att den är skriven på ett understundom svårbegripligt språk och dels att det ofta saknas kodifiering av det som numera utgör gällande praxis. Avtalslagen är en av Sveriges mest tillämpade lagar då avtalsrätten griper in i oerhört många mellanmänskliga förehavanden och det ter sig därför angeläget att den uppdateras till modernt språk och samtida förhållanden. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna som sin mening.
Stockholm den 4 oktober 2011
Valter Mutt (MP)
Motion
2011/12:MP2807 En modern avtalslag
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avtalslagen behöver moderniseras till språk och innehåll.
Motivering
Nuvarande avtalslag härrör från första världskrigets dagar, närmare bestämt 1915, vilket gör den till en av Sveriges mest åldersstigna lagtexter. Den är sålunda tillkommen i ett helt annat samhälle än dagens, med radikalt annorlunda livsmönster och yrkesidentiteter än de som präglar det 21:a århundradet. En så åldrig lag innebär dels att den är skriven på ett understundom svårbegripligt språk och dels att det ofta saknas kodifiering av det som numera utgör gällande praxis. Avtalslagen är en av Sveriges mest tillämpade lagar då avtalsrätten griper in i oerhört många mellanmänskliga förehavanden och det ter sig därför angeläget att den uppdateras till modernt språk och samtida förhållanden. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna som sin mening.
Stockholm den 4 oktober 2011
Valter Mutt (MP)