Användarkommentarer

Läs vad andra tycker om Avtalslagen2010 och/eller skriv en egen kommentar.
Nya kommentarer måste godkännas av en administratör innan de publiceras på sidan.

1/28/2012 skrev Bert Lehrberg (lärostolsprofessor i civilrätt vid juridiska fakulteten i Uppsala)
Jag tycket att detta initiativ är kul och på många sätt berömvärt. Mer diskussion om hur avtalsrätten för framtiden bör se ut behövs utan tvekan. Dock är jag lite förbryllad över hur materialet presenteras - och oroad över att så många verkar uppfattar det som uttryck för gällande rätt. Som jag uppfattar det är det väl snarare ett förslag de lege ferenda, dvs inte uttryck för vad som gäller idag utan ett förslag till hur avtalsrätten skulle kunna regleras i framtiden. Vad som står här avviker ju på otaliga punkter radikalt från i Sverige gällande rätt. Dessutom tas ju med en hel del som inte bara saknas i avtalslagen utan som dessutom med svensk terminologi inte ens utgör avtalsrätt. Jag tycker också att det i diskussionen om huruvida detta utgör en rättskälla borde tydliggöras att det är ett inlägg i debatten de lege ferenda, som naturligtvis även kan påverka domstolarnas ställningstaganden till uppkommande frågor, men som på åtskilliga punkter radikalt avviker från vad som troligen skulle bli utgången om en fråga kom under domstols bedömning. Det borde alltså tydligt sägas att Avtalslagen2010 INTE utgör någon sammanfattning av gällande rätt och således inte är någonting som man praktiskt bör utgå ifrån som gällande, till exempel i en avtalstvist eller i samband med avtalsskrivning. I annat fall finns det risk att läsare missuppfattar karaktären av sidans innehåll och till följd av detta begår misstag som kan bli mycket kostsamma.

Svar: Avtalslagen 2010 är inte mer rättskälla än annan doktrin. Det framkommer i "Bakgrund och introduktion". Jag har inte avsett att Avtalslagen 2010 ska vara ett inlägg de lege ferenda - i så fall hade flera bestämmelser sett annorlunda ut. Min ambition har varit att återspegla gällande rätt i "paragrafform". Jag har försökt ge en prognos om vilka regler jag tror att Högsta domstolen skulle tillämpa. Om du - eller någon annan - anser att Avtalslagen 2010 inte återspeglar gällande rätt i något visst avseende, så är jag mycket tacksam för konkret information om vari avvikelserna från gällande rätt består. Därigenom kan jag anmärka i kommentarerna till bestämmelserna att det finns olika uppfattningar om vad som utgör gällande rätt. Jag försöker att anmärka i kommentarerna när rättsläget är osäkert. Jag försöker också att i kommentarerna - som kontinuerligt revideras - att redogöra för vad olika författare uttalat och när doktrin är oenig. Man kan ha olika uppfattningar om hur avtalsrätten lämpligast ska struktureras. Jag har försökt att finna en struktur som är enkel att använda för advokater, bolagsjurister och domare. Min erfarenhet som praktiskt verksam domare och biträdande jurist har varit att strukturen i PECL och UNIDROIT Principles är effektiv. Därför har jag i stort sett kopierat den strukturen.

1/18/2012 skrev Johannes Marszalek
En minst sagt imponerande kodifikation av den svenska avtalsrätten. Jag använder Avtalslagen 2010 nästan dagligen och den är till stor hjälp i de fall då svaret på en fråga inte står att finna inom det lagreglerade området eller i praxis. Givetvis kan man - som sig bör - ha synpunkter på innehållet i vissa delar. Märkligt vore det väl annars. Men för den inom det avtalsrättsliga området verksamma juristen, är Avtalslagen 2010 ett fantastiskt arbetsverktyg som saknar motstycke. Med det sagt får jag även passa på att fråga om, och i så fall när, det kommer en ny och uppdaterad upplaga av boken "Reklamation vid kontraktsbrott" från 1996?

Svar: Det skulle behövas en ny bok om reklamation vid kontraktsbrott. Mycket har hänt både i Högsta domstolen, skiljedomspraxis och doktrin. Bl.a har Stefan Lindskog skrivit om reklamation i den nya upplagan av Preskription. Jag har själv inte på gång att skriva en ny upplaga av den gamla boken.

12/24/2011 skrev Dolley
Always a good job right here. Keep rolling on trhugoh.

12/9/2011 skrev Gramse
Efter att ha läst allt jag kunnat hitta om den här avtalslagen för att kunna framställa ett enklare material för min förenings räkning, blev jag synnerligen positivt överraskad av den här sidan. Jag besöker flitigt lagen.nu, men AvtL är SVÅR. Om ni jusrister tycker den är besvärlig, prova då på att vara en simpel grovis som kassör i en liten ideell förening... :S Tack för den här sidan och lättillgängligheten i texten!

11/19/2011 skrev Johan Levin
I mitt arbete som praktiserande jurist saknar jag en motsvarande resurs som sammanför hela civilrätten på det sättet som du strukturerat denna hemsida men där delarna skulle kunna består av: (1) avtalsrätt (med särskilda avtalstyper som köp, försäkring, borgen, entreprenad, rådgivning, fordringsöverlåtelse mm.); (2) utomobligatorisk skadeståndsrätt (med tjänster utan uppdrag och obehörig vinst); samt (3) sakrätt (med panträtt i vid bemärkelse och äganderättens övergång). Jfr t.ex. Lando & Beale, Principles of Eureopan Contract Law Parts I and II, Kluwer, 2000; Principles of European Contract Law Part III, Lando, Clive, Prüm & Zimmermann, Kluwer 2003. Dock ställer jag mig tveksam till om att en ny avtalslag skulle plötsligt bringa sådan klarhet i det praktiska rättslivet att tvisterna minimeras så länge vi förlitar oss på avtalsfriheten och erkänner att rättslivet är under ständig utveckling. Idag kan parterna komma överens i stor utsträckning i samband med tvister just på den grunden att det finns ett osäkerhetsmoment i frågan "om hur" t.ex. parterna fastställer avtalsinnehåll eller "om vad som" utgör avtalsbrott eller "om" relevanta omständigheter för att avgöra vad som är oskäligt på grund av ändrade förhållanden. Professor Claes Sandgren drev i början på 1990-talet ett projekt där avtalslagen från 1915 kritiskt granskades utan större genomslag och även professor Bert Lehrberg bedriver ett liknande projekt sedan 1991 under namnet Den nya avtalsrätten men varje gång ett projekt väl startar om hur en "ny" sakfråga ska behandlas så hinner inte forskarna klart med ett förslag förrän den frågan har ersätts med nya frågor och praktiskt har näringslivet ändå förmått att hantera "problemet" genom tillämpning av befintliga- och/eller egna regler t.ex. i fråga om elektroniska avtalsslut. Det är bra med regler som kan tillämpas i omkomplicerade förhållanden men verkligheten är ofta så pass komplicerad så det räcker inte med att få stöd med 25 konkreta exempel på oskäliga avtalsvillkor om du väl sitter med ett 26:e villkor som finns i en egen kontext.

Svar: Johan, Jag hoppas att någon kollega kan komplettera min "restatement" av avtalsrätten med "restatements" inom andra rättsområden där det finns paragraftorka i Sverige. En ny avtalslag skulle inte ge svar på alla frågor - affärslivet är alltför mångfacetterat. Men en modern avtalslag skulle ge praktiskt verksamma jurister en struktur och svar på vanligt förekommande frågor i högre grad än vad den nuvarande avtalslagen gör. Lite bättre är kanske bättre än inget alls?

10/13/2011 skrev Jonas
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3120&doktyp=betankande&bet=2010%2f11%3aCU28 http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3120&doktyp=proposition&bet=2010/11:97 Hej, Tänkte att jag skulle informera om att riksdagen faktiskt har röstat igenom lagförslaget om att ta tillbaka reservationen mot CISG - problemet är bara att själva dagen då lagändringarna träder i kraft ska bestämmas av regeringen. Mvh, Jonas

10/10/2011 skrev Juridikstudent
Det här är nog det bästa som hänt sedan rostat bröd! Thumbs up Christina Ramberg! Skämtåsido så är det skönt att på ett enkelt och smidigt sätt få tillgång till en kodifiering av vad som faktiskt är gällande allmän avtalsrätt. Det känns något förlegat att försöka tillämpa en drygt 100 år gammal lag på ett av de rättsområden som har utvecklats mest under det senaste seklet.

10/7/2011 skrev Nils Höglund
Hittar ingen referens till pactum turpe i avtalslagen2010. Borde kanske finnas med? Häftig idé med på internet publicerad praktisk avtalslag!

Svar: Nils, Det finns ett kapitel 6 om avtal i strid mot lag. I en kommande kommentar kommer jag att förklara varför jag inte bedömer att det i svensk rätt finns kvar något av avtal i strid mot goda seder. Intill dess, kan du läsa vad Torbjörn Ingvarsson skrivit om saken (i SvJT och ett kommande nummer av SvJT) samt vad jag skrivit om abortavtal i Avtalslagen 90 år (utg av Boel Flodgren mfl).

9/2/2011 skrev Tomas (igen)
Insåg just en sak som skulle göra hemsidan mer lättläst. Ge läsaren möjlighet att läsa hela "lagen" i ett styckte utan att klicka på länkarna. Skulle spara mycket tid.

Svar: Tack för synpunkt. Om man klickar på "version för utskrift" så kommer lagen upp i ett sammanhängande dokument.

9/2/2011 skrev Tomas Englund
Jag gillar både det praktiska och retoriska greppet med hemsidan. Däremot skulle jag snarare vilja säga att "Avtalslagen 2010 är en avtalsrättslig kodifikation av AvtL och den praxis som skapats" än att påstå att det är en rättskälla. Däremot blir jag inte förvånad om det är en rättskälla om 10 år.

4/9/2011 skrev Naida Culum
Som jurist har man genom åren vant sig vid att all juridisk tolkning skall vara så kopiöst komplicerad. Således har gemene yrkesverksam jurist anpassat sig därefter. Personligen anser jag att Avtalslagen 2010 är ett revolutionerande föredöme för den svenska avtalslagstiftningen (vare sig de något mer traditionsbundna juristerna erkänner Avtalslagen 2010 som en godtagbar rättskällelära eller ej). För övrigt - grattis till utnämningen som Årets jurist. Välförtjänt!

4/5/2011 skrev Jonas Ekfeldt
Utan tvekan utgör Avtalslagen 2010, i egenskap av ett doktrinärt verk (därtill av en professor) en rättskälla, även vid tillämpning av en så sträng måttstock som den nationellt förankrade - och vid samtliga av landets lärosäten ännu tillämpade - rättskälleläran. Avtalslagen 2010:s rättsliga status, såvitt denna kan utläsas av tillämpning och/eller erkännande, kan givetvis bilda föremål för diskussion. Så är dock undantagslöst fallet med all doktrin.

2/8/2011 skrev Jurstudent i Lund
Hej! Vill bara tacka er för denna, väldigt användbara, hemsida. Jag tror och hoppas att många, däribland jag, får stor användning av den i framtiden.

12/29/2010 skrev Fredrik Löwhagen
Hittade precis till webbsidan Avtalslagen 2010 och ville bara tacka för detta utomordentligt intressanta initiativ. Jag ar sedan ett par år verksam i Madrid och har efter att ha studerat spansk "Derecho de obligaciones" förvånats över att bristen pa "lag" i den svenska avtals-/obligationsrätten (även om den spanska Código Civil på sina håll har passerat bäst före datum...). Att namnet på projektet provocerar en del är antagligen bara till hjälp for att skapa uppmärksamhet!

12/27/2010 skrev Birgitta Stanghed
Tack för ett utomordentligt hjälpmedel som rimligen kommer att hjälpa oss advokater att lättare och snabbare besvara klienternas frågor. Precis så här vill man ha sin verktygslåda strukturerad!

11/26/2010 skrev Analytikern
Avtalslagen 2010 är ett mycket välkommet initiativ och det var med stor glädje jag upptäckte den. Jag kan inte mer än berömma professor Ramberg för initiativet och insupa den friska fläkt som följer med ett initiativ utanför ramen! Hur användbar den är återstår att se, men jag misstänker den kommer vara bra att ha. Debatten, bland annat nedan, är däremot mycket underhållande. Kompletterar man dessutom med lundaprofessorn Dahlamans krönika i webbtidningen Dagens Juridik blir den hysteriskt rolig. SU-studentens inlägg är i det närmaste obetalbart! Inlägget är ganska mycket, inklusive juristhumor av klass... Som verksam jurist, med en examen från förra millenniet, konstaterar jag att jag (eller vem som helst för deras del) avgör vad som är en rättskälla. Sedan att "rättskälla" Expressen (som vi skämtade friskt om i Lund under studierna) möjligen inte har samma tyngd som Hellners Skadeståndsrätt är väl uppenbart för alla och envar. Jag förbereder ärenden genom att ta del av de (rätts-)källor jag finner lämpligt i det enskilda fallet, utan att diskriminera. Rättsvetenskaparna, oavsett ort, får sedan tycka vad de vill om rättskällebegreppet. Jurister, i eller utanför akademien, behöver generellt tänka friare än vad de gör. Torrt och fyrkantigt är tyvärr inte ovanligt, till men för den enskilde. Alla kan välja mellan att sitta på läktaren och skrika eller att vara med och spela matchen. Uppenbart är dock att det finns gott om plats på planen för den som vill vara med och spela... Professor Ramberg har nu bjudit in, så frågan är om någon mer skall kliva fram och visa att det faktiskt döljs en oanad fräschör under ytan på landets jurister eller det bara skall gnällas? Den som lever får se.

11/25/2010 skrev Barney Fyman
Jag har nyss fått kännedom om siten. Jag är övertygad om att det väldigt snart kommer att bli ett oumbärligt verktyg i min advokatverksamhet. Onekeligen ett nytt och banbrytande sätt att presentera rättsregler och rättskällor, som är lika brett och djupt som det är användervänligt och accessible. Stort tack!

11/20/2010 skrev SU-student
Jag är student på Stockholms universitet och jag gissar att min skolning således inte kan anses vara identisk med den skolning som en mycket mer lärd från Uppsala eller mycket mer lärd från Göteborg fått. Det jag däremot har lärt mig av juridikens uppbyggnad är att den kan betraktas på två olika sätt. Dels som en del i ett stort system där förändringar påverkar systemet som helhet, dels som en slags juridisknaturvetenskaplig historieutveckling snarlikt evolutionsläran där studier i inre rättshistoria görs. Beroende på vilken sida av juridiken som betraktas kommer olika slags juridiska texter att studeras och växa fram. Vi har således lagar, förarbeten, doktrin, sedvana, praxis men även avtal kan utgöra rättskällor inom ramen för den dispositiva rätten. Som jag har förstått det utgör alla dessa olika texter rättskällor men alla dessa rättskällor påverkar även gällande rätt på olika sätt, vissa föreskriver hur gällande rätt skall se ut, den momentant frysta avbilden av den positiva rätten. Hit kan räknas lagar och sedvana som tillhör den rättsutvecklande sidan tillsammans med den delen av rättskällorna som rekommenderar hur gällande rätt bör se ut, förarbeten. Sedvanan däremot antar ett slags mellanting av hur ett visst handlingsmönster, ett bruk utvecklas från rekommendationer till att slutligen föreskriva verkligheten. På den motsatta rättsdogmatiska sidan återfinner vi doktrinen och som faller naturligt kan det motsatta inte ha något av det den inte är. Doktrinen får enligt traditionella uppfattningar således varken föreskriva eller rekommendera utan endast beskriva gällande rätt., man argumenterar i sak genom att leda i bevis. Bevisen som redan existerar innebär att några nya förutsättningar inte får skapas av rättsvetenskapsmannen i doktrinen. Att det med andra ord skall vara ett krav på Avtalslagen 2010 att den endast är en rättskälla om den kan påverka, är således en intressant uppfattning då den uppfattningen avviker från vad vi får lära oss i Stockholm. En rättskälla kan således, beroende på vilken slags rättskälla det avser inte endast föreskriva och påverka utan även både rekommendera och beskriva gällande rätt samt även där påverka. Att endast begränsa rättskällor till att föreskriva exkluderar helt doktrin från att vara en rättskälla. Rättsvetenskapsmannen, vars syfte det är att utveckla doktrinen skulle med andra ord upphöra att existera då den inte får föreskriva, det är förbehållet lagstiftaren och medborgaren. Avtalslagen 2010 är ju ett argumenterande i sak, där professor Christina Ramberg leder i bevis och på detta sätt beskriver den moderna tolkningen och bruket av gällande rätt inom ramen för avtalsrätten. Professor Christina Ramberg påstår och jag kan inte annat än instämma i hennes påstående att det i vissa fall "inte är möjligt att med tillräcklig säkerhet fastslå vad som är gällande rätt". För jag har nog aldrig slitit mitt hår lika mycket som när jag fick mitt första U på Civilrätt 2 kursen. Men samtidigt är Avtalslagen 2010 inte uteslutande ett beskrivande av gällande rätt. Syftet med agerandet är att väcka opinion, om hur det moderna bruket av den beskrivna gällande rätten även borde ändras så att den återspeglar det beskrivna bruket. Därigenom rekommenderar hon, hon har därmed passerat gränsen för rättsdogmatik till den rättsutvecklande sidan av rätten. Hon gör inte detta i kraft av lagstiftare. Inte heller gör hon detta i kraft av rättsvetenskapsman då rättsvetenskapsmannen inte återfinns på den rättsutvecklande sidan. Istället gäller på den rättsutvecklande sidan att den som inte är lagstiftare är att betrakta som medborgare. I detta avseende utgör hennes publicerande ett rättspolitiskt manifest vars syfte är att väcka opinion. Ett utgivande av en text som från början utgör en beskrivning av gällande rätt och som kanske med tiden förvandlas till en sedvana som föreskriver och därigenom skapas gällande rätt. Avtalslagen 2010 är således ganska mycket, inklusive en rättskälla.

Svar: Jag vill tacka för alla intressanta kommentarer om rättskällevärdet/rättskällestatusen på Avtalslagen 2010. Syftet med Avtalslagen 2010 är att fungera som ett verktyg för praktiskt verksamma jurister så att de enkelt hittar innehållet i avtalsrätten. Därför är inte frågan om dess status som rättskälla särskilt central. Den viktiga frågan är om Avtalslagen 2010 fungerar som effektiv hjälp i det dagliga juristarbetet. Mitt syfte med Avtalslagen 2010 är inte att väcka debatt om behovet av en ny avtalslag. Även om en indirekt effekt kanske kan bli att behovet av en reform/kodifikation som sanktioneras av riksdagen möjligen blir tydligare på grund av Avtalslagen 2010. Jag har på grund av användarkommentarerna nu insett att Avtalslagen 2010 är ett fenomen som lämpar sig för att problematisera rättskälleläran och det ser jag som en positiv sidoeffekt.

11/11/2010 skrev student
Hej, kan jag använda detta som en hjälp vid tentaplugg?

Svar: Det beror sig på hur din examinator ser på saken. Som du märker av andra användarkommentarer finns det lärare som är skeptiska till Avtalslagen 2010. Jag tror att Avtalslagen 2010 kan vara en hjälp att "se" strukturen i avtalsrätten och ett stöd för att motivera svar på en tentafråga. Motiveringen är inte Avtalslagen 2010 i sig, utan de rekvisit som du finner i olika bestämmelser i Avtalslagen 2010. Under fliken "Studiematerial" hittar du tentafrågor (och så småningom undervisningsfilmer) som förhoppningsvis kan vara bra instuderingshjälp inför en tenta.

11/11/2010 skrev Christian Dahlman (professor i allmän rättslära)
Det sätt på vilket "Avtalslagen 2010" presenteras ger en förvirrande och motsägelsefull bild av dess rättsliga status. Hävdar Christina Ramberg att "Avtalslagen2010" föreskriver vad som gäller i svensk avtalsrätt eller menar hon att den beskriver de föreskrifter som gäller? Å ena sidan hävdas det att "Avtalslagen 2010" är en rättskälla. Detta skulle innebära att "Avtalslagen2010" föreskriver vad som är gällande rätt. Å andra sidan görs ett antal påståenden som förutsätter att det istället rör sig om en beskrivning av gällande rätt. Ramberg säger exempelvis att det i vissa fall "inte är möjligt att med tillräcklig säkerhet fastslå vad som är gällande rätt". Detta är ett rimligt påstående om det kommer från den som gör anspråk på att beskriva gällande rätt, men blir obegripligt om det kommer från en rättskälla. Och på samma sätt förhåller det sig med Rambergs uttalande "om jag hade makt att påverka avtalsrättens innehåll, skulle flera av paragraferna ha ett annat innehåll." Den som inte har makt att påverka rättens innehåll är inte en rättskälla. En korrekt presentation av "Avtalslagen 2010" är förstås att det inte rör sig om en rättskälla. Åtminstone inte idag. Det händer som bekant inom juridiken att en text som från början var en beskrivning av gällande rätt med tiden förvandlas till en rättskälla, genom uppkomsten av en sedvana bland jurister att behandla den aktuella texten som en rättskälla. Det kan antas att Ramberg hoppas på att en sådan sedvana skall utvecklas. Men den existerar inte idag. "Avtalslagen 2010" är inte en rättskälla.

Svar: Jag anser att doktrin är en rättskälla.

11/10/2010 skrev Magnus Brorsson
Christina, Jag har just hittat sidan och inte hunnit studera innehållet än, men det lilla jag sett tyder på sedvanlig hög klass. Sverige och svenska jurister är bara att gratulera till ett nytt fantastiskt verktyg! Vad verktyget sedan kallas kan vi lämna åt Jante, i synnerhet som lagstiftaren abdikerat.

11/4/2010 skrev Walter Sköldstam
Tack! Väldigt användbart, både för egen räkning och i undervisningssammanhang.

11/4/2010 skrev Margareta Hedén
Utmärkt initiativ. Så positivt med nytt tänkande. Därtill ett bra hjälpmedel i snårig, gammal text. - Norska Jantelagen har väl inte passerat Sveriges Riksdag?

11/3/2010 skrev Henrik Leffler
(Jag råkade antingen radera eller skicka in min kommentar innan den var klar. Here we go again:) Lysande! Ett förslag är att dessutom - i anslutning till varje "lagrum" - ha en ruta med diskussionsforum, där hugade kan lägga in egna kommentarer/länkar/uppsatser/rättsfall etc till det specifika rättsområdet (exv "2.11 Avtalad form"). Det skulle kunna utvecklas till en fantastisk kunskapsbas, ett slags wikipedia för svensk kontraktsrätt. /Henrik Leffler

11/2/2010 skrev Mia Schenck Blomqvist
Jag är fiskal vid Göteborgs tingsrätt och deltog på fiskalskurs i Malmö där du undervisade i oktober. Ville bara säga att jag redan har använt Avtalslagen 2010 och att hemsidan är en otroligt stor hjälp i det dagliga arbetet! Tack!

11/2/2010 skrev Anna Lööv
Nästan dagligen jobbar jag med avtal i alla dess former. Jag har följt några av Dina tidigare debattinlägg om HD-praxis m.m. men kände inte till det här initiativet. Jag håller verkligen med om att behovet av en ny lag länge har varit stort. Har bara hunnit skrapa lite på ytan nu under dagen, med Din nya lag verkar vara lysande! Jag hoppas 2010 års avtalslag lag kommer i SFS-upplaga inom kort :-) men kommer redan nu att börja använda den i min advokatverksamhet.

11/2/2010 skrev AN
Snacka om hybris att kalla den för Avtalslagen 2010. Du är inte lagstiftare! Gör om, gör rätt!

Svar: Det kan tyckas provocerande att kalla produkten för "lag". Med "lag" kan avses det smalare begreppet "lagstiftning". Med "lag" kan också avses det bredare begreppet "lag som gällande rätt", dvs. som ett svar på den allmänna frågan: "Vad säger lagen?" Man kan jämföra med engelskans "law" som syftar på summan av vad alla rättskällor leder till, inklusive "legislation". Därför kallas den - kanske provocerande för somliga - för Avtalslagen 2010 utan citattecken.

11/1/2010 skrev Jon Kihlman
En sån utmärkt idé. Grattis! Jag har länkat från www.avtalsrätt.com/nyheter.

10/29/2010 skrev Jacob Heidbrink
Vi vet båda att jag hör till traditionalisterna och inte anser att det finns något större behov av att förändra avtalslagen. Trots detta tycker jag att ditt förslag är synnerligen intressant, speciellt eftersom du tycks ha motstått frestelsen att smyga in större reformer i något som uppges vara ett restatement. Det är mycket bra att du inkluderat den allmänna kontraktsrätten. Min kurs i obligationsrätt är just avslutad men - traditionalist eller ej - jag kommer att överväga använda din sida i undervisningen nästa år. Jag störs dock av din anglicistiska användning av ordet "lag", som på svenska betyder något annat än på engelska. Ditt försvar på sidan räcker alltså enligt min mening inte, och du riskerar att göra studenter en björntjänst. Vad sägs om "Avtalsrättslig kodifikation 2010" istället? Då gör du en pedagogiskt viktig poäng och slipper den sorts kritik som inte rör själva idén som jag nu håller på med. Bloody well done, för att nu använda en annan anglicism.

10/29/2010 skrev NN
Varför står det inget i Avtalslagen 2010 om omförhandlingsklausuler (renegotiation clauses)?

Svar: Det borde kanske ha funnits en särskild bestämmelse om det. Jag kommer att behandla omförhandlingsklausuler i kommentaren till § 5.3 om ändrade förhållanden.

10/18/2010 skrev Marion Ehmann
TACK Christina!! Vilket verktyg! Plötsligt så får jag en karta över snårskogen. Det gör det så mycket enklare att svara på alla dessa frågor som börjar med "Vad är egentligen skillnaden mellan tysk och svensk rätt när det gäller.....?"

10/18/2010 skrev NN
Tack för ett bra föredrag och för att vi fick ta del av ett strålande hjälpmedel.

10/17/2010 skrev NN
Avtalslagen 2010 är helt överlägsen, men du har öppnat dörren för en rättskällemässig tsunami.

10/8/2010 skrev NN
Tack för spännande läsning. Det var lite överraskande att se att du har arbetat in köprättsliga regler men vid närmare eftertanke en mycket god idé; varför skall de köprättsliga allmänna avtalsrättsliga problemen behandlas i olika lagstiftningar?

Svar: I Sverige är vi inte vana att betrakta avtalsbrott och påföljder som en del av avtalsrätten. Det är emellertid naturligt att man inom ramen för avtalsrätten behandlar vad som händer om man inte håller sina löften och begår avtalsbrott. Därför finns kapitel 10 och 11 i Avtalslagen 2010. Dessa kapitel är inte köprätt. De är avtalsrätt och gäller om inte annat framkommer i speciallagar, t.ex. i köplagen, konsumentköplagen, CISG eller jordabalken kap 4. Avtalslagen 2010 kap 10 och 11 kommer väl till pass för att avgöra vad som händer om t.ex. en konsult begår avtalsbrott, eftersom det inte finns någon speciallag om vilka påföljder som gäller vid konsultavtalsbrott.

10/7/2010 skrev NN
Framställningen kallas Avtalslagen 2010. Jag uppskattar det retoriska greppet, men att gå ett steg längre och provocera kanske är mindre lämpligt. Särskilt med tanke på att lagbegreppet är förbehållet föreskrifter från riksdagen och att föreskrifter om avtal ska beslutas som lag (prop. 1973:90 s. 212, 8 kap. 2 § 3 p. 2 led. RF). Se även Finna rätt under avsnittet Terminologin under kapitlet Författningstexter. Vissa rättsfilosofer jämställer dock lag och moral eller lag och rätt, men då det du vill uppnå är ett retoriskt grepp (du ville inte kalla den för Christinas kodifiering) så torde det vara mer lämpligt att mot bakgrund av det sagda kalla den för "Avtalslagen 2010" (med citattecken). Det torde vara förenligt med gällande terminologi samt att du då får fram ditt budskap på ett retoriskt sätt.