Bakgrund och introduktion
Sveriges praktiserande jurister behöver Avtalslagen 2010. Den behandlar många rättsliga problem som inte regleras i den omoderna avtalslagen från 1915, t.ex. vad som gäller om culpa in contrahendo, fastställande av avtals innehåll och avtalsbrott.
Man blir avundsjuk på kolleger i vissa andra länder som snabbt får svar på de flesta frågor genom att läsa i sin moderna avtalslag med tillhörande lagkommentarer. Avtalslagen 2010 syftar till att göra det lika enkelt för svenska jurister. Praktiserande svenska jurister som vill veta vad som gäller slipper nu i de flesta fall att läsa tusentals sidor doktrin.
Avtalslagen 2010 fungerar för praktiserande jurister precis som vilken lag som helst. Den hjälper juridiska ombud att hitta rättsliga grunder för anspråk och att bättre formulera sina krav. Och den hjälper domare att formulera domskäl och att fungera effektivt vid processledning.
Avtalslagen 2010 har inte antagits av Sveriges riksdag. Men det är lag på så sätt att den visar vad som är gällande svensk rätt. Den är en kodifikation (restatement) av svensk avtalsrätt.
Lag som antagits av Sveriges riksdag är en “starkare” rättskälla än Avtalslagen 2010. Men man kan inte säga att Avtalslagen 2010 är en “svagare” rättskälla än 1915 års avtalslag. Det beror på att Högsta domstolen måste tillämpa den gamla avtalslagen på ett innovativt sätt för att få bestämmelserna att fungera i den moderna kontexten. Dessutom finns det så många avtalsrättsliga frågor som inte regleras i 1915 års avtalslag att det till stor del är meningslöst att jämföra vad som är ”starkt” eller ”svagt”.
I vissa avseenden avviker avtalslagen 2010 från strukturen och terminologin i 1915 års avtalslag. Jag har eftersträvat lättillgänglighet för en yngre generation jurister. Den nya strukturen och terminologin medför samma materiella resultat vid rättstillämpningen.
Avtalslagen 2010 är inte min personliga drömlag. Om jag hade makt att påverka avtalsrättens innehåll, skulle flera av paragraferna ha ett annat innehåll.
Vissa frågor regleras inte i Avtalslagen 2010, trots att de hör hemma inom avtalsrätten. Det beror ofta på att det inte är möjligt att med tillräcklig säkerhet fastslå vad som är gällande rätt (t.ex. beträffande rätt till ersättning för förbättringar i samband med återgång av prestation).
Den som önskar en kommentar till bestämmelserna kan läsa Allmän avtalsrätt, av Jan Ramberg och Christina Ramberg. Avtalslagen 2010 kommer successivt att förses med en traditionell kommentar på www.avtalslagen2010.se. Alla är välkomna att lämna förbättringsförslag till christina.ramberg@law.gu.se.
Torekov den 3 oktober 2010
Christina Ramberg
